Hoppas att alla har haft en minst lika bra midsommar som jag haft.

Jag var omringad av goda vänner hela dagen. Började med en fin och bra discgolfrunda och slutade i Boden hos en väns vänner med badtunna och bastubad.

En av de första midsommrarna utan famljen men även en av de roligaste och mest trevliga.

Varför ska kärlek vara så svårt och jobbigt?

Jag tycker det är jättesvårt att hitta en ny kärlek. Sen min pojkvän på gymnasiet har jag haft några killar men inga som har fastnat och som jag fått samma känslor för.
   Killar tycker om mig, det har jag märkt, men inte de killarna jag är intresserade av. De killarna jag vänder mig åt ger mig oftast nobben eller är enbart ute efter sex (vilket jag inte är). Murphy´s law?

Man försöker vara reserverad och ta det lugnt och inte blanda in massa känslor och sedan bli sårad med det är otroligt svårt och oftast blir jag sårad i slutänden ändå. Det är tråkigt att det ska vara så svårt att hitta en bra kille som man känner att man skulle vilja leva hela livet tillsammans med.